Torsdagstankar

Så sitter jag här på kvällskvisten och funderar över vad jag har lyckats åstadkomma idag.
Plugg-mockning-ridning-jobb.

En väldans massa plugg blir det, men det är så vansinnigt roligt. Dessvärre känner jag nu att det börjar bli dags att begränsa mig lite. Jag kan helt enkelt inte ha med riktigt allt jag vill ha med. Imorgon är det möte med handledaren kl 9. Ska bli skönt att få stämma av lite.

Hann även med en liten sväng på ridbanan idag. Det gick bra, men hade nog liiite höga förväntningar på henne idag. Hon lämnar mig alltid med så bra känsla så jag tar med mig den upp nästa gång jag ska rida och så oftast har jag lite för bråttom när jag ska hitta känslan igen, och glömmer därmed grunderna. Så stannar jag upp (ja, på riktigt så brukar jag göra halt) och tänker lite -Hur kommer det sig att vi inte riktigt förstår varandra nu? Är jag verkligen tydlig med precis vad jag vill att hon ska göra?
Oftast (läs alltid) blir svaret att jag kan vara tydligare. Hon kan mycket väl ha missuppfattat mig. För det blir ofta så att när jag uppfattar det som att hon inte ”lyssnar”, så lägger jag till fler hjälper istället för att förstärka de som jag redan använder. Man måste ju renodla de hjälper man vill få gensvar av.
Faktum är, att min lilla stund av tankeverksamhet brukar resultera i att resten av passet går mycket bättre, så ock idag. I slutet av passet började hon slappna av och ge efter. Den lilla damen är ju otroligt förtjust i att galoppera, så hon gör gärna det så fort hon ser möjlighet till galopp (dvs. i varje hörn). När hon då inte får hjälpen och tillåtelsen att galoppera blir hon lite frustrerad och drar upp huvudet. Och istället för att kämpa emot är det bättre att lätta på handen, vara stadig i lättridningen, och mana på framåt. Men det är inte alltid så lätt att komma ihåg just i den situationen! Efter några varv blev hon dock fin :)

Sedan bar det av till jobbet, hoppade ju in extra idag istället för E som har praktik. Två timmars pyssel blev det, med både helt nya barn och några som jag träffat förut. Det är kul när barnen känner igen en och börjar skämta tillbaka.
Träffade även Mia i stallet så vi bokade in en ny träning på Söndag – ingen rast, ingen ro här inte!

Imorgon blir det som sagt möte med handledaren till mitt exjobb på morgonen, sen ska jag passa på att utföra lite ärenden när jag ändå är inne i stan för en gångs skull. På eftermiddagen blir det telefonintervju med en arabhästuppfödare och ev klämmer jag in ett ridpass också.

Puss!

Kommentera