Konsten att vara en bra passagerare

Dagen började med en härlig uteritt i solen, Wadiah verkade ta det som en stor belöning för hennes insats igår och skötte sig utomordentligt. Genom sumpmarker, vatten och lera, över stubbar, stockar och stenar. Nästan två timmar och strax över milen blev det i slutändan. Imorgon ger vi oss ut på äventyr igen, hon ska få bli lite bortskämd med uteritter under påsklovet tänkte jag.

2015-03-31 11.04.46 2015-03-31 11.04.50

Jag vet tyvärr inte vem som myntade uttrycket, men det är ett speciellt uttryck som har etsat sig fast i min skalle. Och Jag hoppas att det alltid kommer att sitta kvar där.
När vi väl sitter på hästen är vår främsta uppgift att vara den bästa passageraren vi kan vara.
Och det är faktiskt något jag strävar efter varje dag! Wadiah behöver säkert böjas och ställas och gasas och bromsas en hel massa, men allra främst så tränar jag på de sakerna så att vi ska kunna lära känna varandra bättre och bättre, så att JAG blir bättre. För bara jag behöver träna på att vara en riktigt bra passagerare. Underlätta för Wadiah när hon ska ta sig fram, upp, över.

För det är ju bara det jag vill, ha ett fantastiskt förhållande till den fantastiska varelsen jag har äran att få kalla min häst – och att det är ömsesidigt.
Att hon faktiskt uppskattar mig, min ridning och mitt sällskap, lika mycket som jag uppskattar henne.

Puss!

Kommentera