Kategoriarkiv: Häst

Lugn i stormen

Idag blåser det ute. Wadiah var helt tokig förut.

Men nu har jag åtminstone köpt ett nytt regntäcke till henne, och hon blev så himla tjusig. Trots att jag kanske inte riktigt tycker att blått är hennes färg.

IMG_0386 IMG_0367

Men visst blev hon fin?

Älskar horsewaretäckena. Det enda som håller år efter år efter år..

Ikväll blir det lugnt! Sitter antagligen i Ugglebo hela kvällen och lyssnar på vinden.

 

Puss!

Ångestfylld dag idag.

Vilken fruktansvärd dag jag har haft!
Har varit på MINST lika dåligt humör idag som jag var igår. Inget vidare alltså.

Skulle ge mig ut på lilla grå och det har aldrig gått så dåligt som det gick idag. Det började redan när jag skulle ropa på hästarna (som aaaalltid kommer när man ropar) och de inte ville komma fram till stallet (=smått irriterad). Tog säkert en kvart innan de började röra på sina små rumpor (för skam den som ger sig och går och hämtar hästarna längst bort i hagen!) och kom glatt som om ingenting hänt. Väl uppe i sadeln hade jag bestämt mig för att rida en viss runda, men när jag kom dit så skulle det jagas där precis när jag skulle rida så jag fick ändra mina planer (=måttligt irriterad). Lilla grå var spänd och seg och ju mer jag försökte få henne att gå framåt desto spändare blev hon och det kändes som att jag satt på en sprängfärdig bomb som väääägrade röra sig framåt och trippade på sidan och kunde inte för allt i världen ställa sig till höger utan skulle bara gå spänd och med huvudet som en jävla giraff (=duktigt irriterad). Ändrade planer, så jag skulle ta en annan väg. Halvvägs in hade det blåst träd över vägen som jag inte kunde komma förbi (=börjar-koka-i-skallen irriterad) så jag fick vända. Tog en annan runda, så jag skulle komma runt sjön, men när jag väl kommit halvvägs så visade det sig att bror J har börjat gräva framför sitt hus så det är heeeeelt omöjligt att komma förbi – speciellt inte om man har en hästj…el som är sjukt jävla spänd och bara går på sidan, vägrar gå framåt eller ställa sig till höger så den går med huvudet som en giraff jävel (=känner-inte-igen-mig-själv-för-jag-känner-för-att-mörda irriterad). När jag väl lyckats kringla mig igenom skogen så jag iaf kunde ta mig runt sjön så bestämde jag mig för att trava hästen så hon blev lite trött och började slappna av, men det var helt jävla omöjligt. Hon var så sjukt spänd och VÄGRADE lyssna på NÅGON av mina hjälper, framförallt var hon HELT DÖV FÖR ATT GÅ FRAMÅT (=jag-känner-inte-tårna irriterad). Efter en halv kilometers SLIT för att få henne att gå fram i avslappnad trav stannade jag tvärt. Mitt tålamod var slut. Jag började gråta. Och bestämde mig i stundens hetta för att sluta med hästar och aldrig sitta på en hästrygg igen.

Inte så konstigt egentligen att hon var spänd med tanke på hur irriterad jag var, redan från början. Man kan inte lura hästar när det gäller sånna grejer. Men man försöker visst gärna ändå.

Nej, det blev jävligt fel idag, och jag kan fortfarande inte riktigt skratta åt det. Jag blir ledsen och ångestfylld när jag tänker på vår ridtur idag, den var verkligen inte rolig. Och Wadiah måste ha undrat va fan det var för människa som satt på henne idag. Men en väldigt värdefull sak har jag faktiskt lärt mig idag. DAGAR SOM DENNA SKA JAG INTE RIDA. Det är inte värt det, på något sätt. Den motionen Wadiah fick idag gjorde säkert mer skada än nytta med tanke på hur jag måste ha varit som ryttare.

En vis människa sa en gång att när hästen accepterar att man sitter där uppe, att man bestämmer vart den ska och vad den ska göra -då är ryttarens främsta uppgift att vara en så bra passagerare som möjligt. Det var inte jag idag. Det är det värsta med hela den här historien. Det känns som att jag har svikit min bästa vän och det var verkligen inte alls meningen. Jag önskar jag kunde berätta det för henne.

Därför är det ingen glad människa som knappar på tangenterna ikväll, jag har sånna skuldkänslor så jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Jag hoppas att ångesten släpper tills imorgon, även om jag kanske egentligen hade förtjänat att lida av den ett par månader till. Minst.

Nej, om vi lämnade gårdagen till historien ska vi nog lämna den här dagen till glömskan. Låt oss aldrig prata om den här dagen igen, den har inte alls varit något vidare. Förlåt för att jag ens existerade idag.

 

Det enda som känns bra med den här dagen, är att allt bara kan bli bättre imorgon.

Tack och hej.

Lämnar dagen

Idag har varit en tung dag. Inledde dagen med att vakna på helt fel sida så jag har varit sjukt irriterad hela dagen. På minsta lilla. Så jag tog med mig lilla grå ut på långtur i solen. Det var kallt, men så vackert och avkopplande.

IMG_0345 IMG_0350

Skulle prova lite nya vägar och se om jag hittade någon ny runda -2,5 timma var vi ute i skogen jag och lilla grå. Det var en väldigt härlig tur. Och så glad jag blev när jag fick syn på den härliga mjuka skogsvägen som kändes oändlig -och som gjord för en lång galopp..

När jag kom tillbaka tog det dock inte långt tid förrän jag blev på dåligt humör igen. Vet inte vad det har varit med mig idag, men jag misstänker att alla har sina dagar. Man kan väl inte vara på topp jämt helt enkelt. Liiite bättre blev det nog ändå för ca 1 timme sedan när jag fick ett mejl om att min examensuppsats nu är godkänd och klar, halleluja! Så nu kan alldeles snart även jag få ut mitt examensbevis. Inte så lite stolt över det faktiskt.

Annars lämnar vi även denna dagen åt historien, kanske gör den sig bättre där.

 

Puss!

Att bygga en lösdrift.

Idag har varit en produktiv dag! Jag och pappa (mest pappa) har byggt en port till stallet, äntligen! Så nu blir det mer lä i lösdriften och det kommer inte att blåsa in någon snö. Perfekt.

IMG_0315 IMG_0309 IMG_0311 IMG_0307

Så nu börjar det faktiskt likna något! Det enda som saknas är den där gjutna plattan jag blev lovad.. Hade varit skönt att ha den så man kan stå där och greja, speciellt när det blir dags för skoning. Nu blir jag tvungen att rada upp hästarna under taket där J ställer bilen. Men det får gå bra ett tag till. Misstänker att hovslagaren är ganska tålig ;)

Blev ingen ridning idag, men hann med att mysa lite med hästarna ändå mellan varven. Imorgon kommer Alis förra ägare och hälsar på, det ska bli väldigt trevligt. Lite nervös är man väl för vad hon ska tycka om allt, men det hör väl till. Hästarna är fina och mår bra och det är ju det som är huvudsaken.

Eftermiddagen och kvällen spenderas framför tvn idag. SVTplay sänder från Sweden International Horse Show. Ni tittar väl? Dressyren var vid kl 10, matinén kl 15.30 och om dryga halvtimman, kl 19.05 börjar hoppningen. Det ser ut att bli typ vääärldens mysigaste lördagskväll.

IMG_0291

… och efter en seriös selfie;

 

 

IMG_0294

 

 

Puss!

Fredagssnabbis

Snabbt inlägg om hur duktig jag har varit idag;

Morgonpromenad – städa huset – baka kaka – rida – spinning – vin

Nu är jag heeelt slut. Det är som att jag inte har någon ork nu för tiden. Säger Annie, 70 år gammal.. Nej men förut blev jag i princip inte trött även om jag höll igång hela dagen, snarare tvärtom -att man blev lite uppskruvad. Idag hade jag kunnat gå och lägga mig och sova gott redan kl 18 om det hade varit acceptabelt.

Idag var J här och red, en riktigt härlig ridtur blev det och vi var ute tills det blev mörkt. Tur att det finns reflexer. Kan dock bli tokig på folk som inte har vett att sakta ner när de kör förbi ett par hästar på smala landsvägar. Men men, idioter finns det gott om.
Imorgon kommer O igen och rider lite. Vilken lyx jag har, så många fantastiska underbara människor omkring mig som hjälper mig och bara är.. underbara. Tack för att ni finns!

 

Puss!

Att vara lite vilsen

Idag var O här och hjälpte mig med Ali, vi var ute på en långtur och lyckades skrapa ihop två timmar i sadlarna. Min rumpa mådde ganska bra efteråt, speciellt i jämförelse med O som fick ha den obekväma sadeln.. Hon påstår dock att den är skön att rida i, men jag har provat och vet att den är fruktansvärd. Tacka vet jag min Santa Cruz som är den skönaste sadeln jag ägt.

IMG_0281

Jag försöker -förgäves- få till bra bilder på hästarna, men det är helt totalt omöjligt, för mig i alla fall. Å andra sidan är det kanske ingen som läser den här bloggen som faktiskt bryr sig särskilt mycket om hur mina hästar ser ut. MEEEN det struntar jag i!

Jag är, som många vet, en ganska rastlös själ. Har svårt för att bara vara, trots att jag gärna tror mig älska det vardagliga, lugna, trygga, rutinmässiga. Det smäller till och så gör jag något drastiskt. Så att det händer något. Eller så gör jag ingenting och bara känner i kroppen att något inte stämmer, att det behöver hända något.
På senare tid har jag börjat fundera på att flytta igen. Så att det händer något. Självklart måste jag ju ha ett jobb först, men innan var jag helt säker på att jag hade kommit tillbaka för att stanna. Det är jag alltså inte nu längre. Jag tänker på de gångerna jag har flyttat på mig, och det har alltid resulterat i många nya fantastiska vänner, upplevelser och erfarenheter. Det är kanske för tidigt för mig att komma tillbaka och stanna här i Ugglebo. Hur ogärna jag än vill inse det.

En märklig sak slog mig idag.
Oavsett var jag bor, hur jag mår, vad jag tänker, vad jag vill, vad jag inte vill -hur vilsen jag än känner mig-
IMG_0272… så känner jag mig alltid lika lugn, trygg och framförallt -hemma, på hästryggen.

Idag hjälpte pappa mig att städa ur skötseldelen i stallet, så nu ser det riktigt fint ut därinne. Men den där gjutna plattan som både pappa och bror J lovade mig för några månader sedan lär inte komma till förrän i vår.. Men jag är väldigt glad för min fina fina lösdrift ändå, bättre kan mina ädelstenar inte ha det.

Imorgon kommer J hit och rider Ali, så härligt med ridsällskap!

Puss!

Frost

Idag har det varit riktigt kallt i lilla Ugglebo, det låg ett tunt lager is över sjön som utgör Ugglebos centrum och vattenkaret hade frusit i hästarnas hage på morgonen. Dags att införskaffa sig en thermobar snart så att vattnet slipper frysa i vinter. Men än så länge får de klara sig med den eluppvärmda vattenkoppen. Den är inte fy skam den heller.

Min dag började som vanligt med en morgonpromenad med lilla Z.
Man kan inte säga annat än att världen är vacker i frost.

IMG_0230

Synd bara att man måste ha så mycket kläder på sig när det är kallt. Förut kände jag mig relativt smidig på morgonpromenaderna, nu känner jag mig mer som en liten… boll typ.

Efter promenaden blev det frukost och sen hjälpte jag mamma lite med julfix. Tänk att det snart är jul. Hjälp.
Fastän, är det inte lite konstigt hur vi VARJE ÅR förundras över hur snabbt det har gått och ”tänk att det redan är jul!”? Borde vi inte lära oss snart att varje år går precis just så snabbt?

Sen bestämde jag med grannbonden att det var dags att slänga ut en bal hösilage till de små pållarna, när det blir kallt såhär så är det skönt om de har att äta på natten. Tänk så glad jag blev när han erbjöd mig en foderhäck också, stort tack för den! Kommer göra stor skillnad i vinterhagen. Tänk hur lätt det är att göra en hästtjej glad.
Hästarna var något skeptiska till det konstiga som landat mitt i hagen, speciellt fegisen Wadiah. Men efter några frustanden och pustanden och små race runt den konstiga prylen vågade hon sig sakteligen fram och nosa, och oj så lycklig hon vart sen. Hon har inte lämnat foderhäcken än.

IMG_0231    IMG_0256   IMG_0243   IMG_0251   IMG_0250  IMG_0255

Hann också med en tur till morfar och putsa lite fönster innan mörkret lade sig. Hann inte med riktigt alla så får väl bli en tur dit imorgon också.

 

Puss!

Det där med att ta selfies med djur…

Är absolut inte det lättaste! Men försöka måste man alltid göra!

IMG_0210 IMG_0195IMG_0213

Har precis varit ute och lagt på hästarna täckena som har hängt inne i pannrummet och torkat under dagen. Antagligen blir det väl regn ikväll/inatt/imorgon bitti och då är det skönt att veta att de har regnkläder på sig. Men det hade klart varit skönt med varsitt sett regnkappor till åt dem så att det alltid finns ett torrt ombyte, iaf om denna vintern blir lika blöt som förra.

Tanken slog mig återigen när jag tog in dem i lösdriften och stängde för öppningen för att ta på dem täckena, att herregud vad skönt det är att äntligen kunna erbjuda sina ögonstenar att ha dem på det här sättet. Alltid möjlighet till rörelse, naturliga beteenden, födosök, sociala beteenden, allt! Det är så skönt för hjärtat. Och efter att de varit inne under tak i bara några minuter så är det detta man ser;

IMG_0191

En häst som vill ut och vandra igen. Hästarna VILL INTE STÅ INNE I EN LITEN PYTTEBOX. DE VILL INTE DET. Och ni som fortfarande lever med tankarna om att ”jooo MINA hästar VILL minsann in i stallet på eftermiddagen, de står och gnäggar och hänger vid insläppet när det börjar bli mörkt!”, till er vill jag bara säga att det är inte så konstigt! För vad får era hästar när de kommer in? Mat kanske? Och har de dessutom stått hela dagen i en lerig liten fyrkantig hage utan mat så hade jag också velat komma in och äta om jag var en häst som naturligt äter ungefär 18 timmar om dygnet! Inget konstigt alltså.
MEN, om det inte hade funnits någon mat därinne då? Hade din häst fortfarande stått och hängt vid insläppet när det börjar mörkna? För att det är skönare att stå inne på begränsad yta med begränsad möjlighet till social aktivitet? Nej, jag skulle faktiskt inte tro det.

Så – det är så jävla skönt att kunna erbjuda sina hästar det absolut bästa. Och tillbaka får man så himla mycket. Snälla, harmoniska, lugna hästar som är tillfreds med livet. Och som dessutom går att stängsla in med en halvtaskig tråd utan ström eftersom de ändå inte vill vara någon annanstans.

Sen var och J här idag och red Ali en sväng. Det är så roligt att få besök och så roligt när folk vill hjälpa mig att rida prins Ali. Han är ju en riktig gentleman, det måste faktiskt erkännas.

IMG_0187

Det blev kanske ingen superbra bild, Ali ville inte riktigt ställa upp på foton idag..
Wadiah reds på bettlöst även idag och hon verkar ha fattat det där med att hon har lite friare tyglar när hon inte har något bett i munnen, både en och två gånger blev det någon liten backutspark i galoppen. Imorgon kanske hon får ridas på bett igen, så hon inte helt tappar fokus.

Imorgon förmiddag kommer O hit och hjälper mig med Ali, helt perfekt! Hoppas bara vi hinner undan regnet också så är jag nöjd.

 

Puss!