Etikettarkiv: lösdrift

Att bygga en lösdrift.

Idag har varit en produktiv dag! Jag och pappa (mest pappa) har byggt en port till stallet, äntligen! Så nu blir det mer lä i lösdriften och det kommer inte att blåsa in någon snö. Perfekt.

IMG_0315 IMG_0309 IMG_0311 IMG_0307

Så nu börjar det faktiskt likna något! Det enda som saknas är den där gjutna plattan jag blev lovad.. Hade varit skönt att ha den så man kan stå där och greja, speciellt när det blir dags för skoning. Nu blir jag tvungen att rada upp hästarna under taket där J ställer bilen. Men det får gå bra ett tag till. Misstänker att hovslagaren är ganska tålig ;)

Blev ingen ridning idag, men hann med att mysa lite med hästarna ändå mellan varven. Imorgon kommer Alis förra ägare och hälsar på, det ska bli väldigt trevligt. Lite nervös är man väl för vad hon ska tycka om allt, men det hör väl till. Hästarna är fina och mår bra och det är ju det som är huvudsaken.

Eftermiddagen och kvällen spenderas framför tvn idag. SVTplay sänder från Sweden International Horse Show. Ni tittar väl? Dressyren var vid kl 10, matinén kl 15.30 och om dryga halvtimman, kl 19.05 börjar hoppningen. Det ser ut att bli typ vääärldens mysigaste lördagskväll.

IMG_0291

… och efter en seriös selfie;

 

 

IMG_0294

 

 

Puss!

Att vara lite vilsen

Idag var O här och hjälpte mig med Ali, vi var ute på en långtur och lyckades skrapa ihop två timmar i sadlarna. Min rumpa mådde ganska bra efteråt, speciellt i jämförelse med O som fick ha den obekväma sadeln.. Hon påstår dock att den är skön att rida i, men jag har provat och vet att den är fruktansvärd. Tacka vet jag min Santa Cruz som är den skönaste sadeln jag ägt.

IMG_0281

Jag försöker -förgäves- få till bra bilder på hästarna, men det är helt totalt omöjligt, för mig i alla fall. Å andra sidan är det kanske ingen som läser den här bloggen som faktiskt bryr sig särskilt mycket om hur mina hästar ser ut. MEEEN det struntar jag i!

Jag är, som många vet, en ganska rastlös själ. Har svårt för att bara vara, trots att jag gärna tror mig älska det vardagliga, lugna, trygga, rutinmässiga. Det smäller till och så gör jag något drastiskt. Så att det händer något. Eller så gör jag ingenting och bara känner i kroppen att något inte stämmer, att det behöver hända något.
På senare tid har jag börjat fundera på att flytta igen. Så att det händer något. Självklart måste jag ju ha ett jobb först, men innan var jag helt säker på att jag hade kommit tillbaka för att stanna. Det är jag alltså inte nu längre. Jag tänker på de gångerna jag har flyttat på mig, och det har alltid resulterat i många nya fantastiska vänner, upplevelser och erfarenheter. Det är kanske för tidigt för mig att komma tillbaka och stanna här i Ugglebo. Hur ogärna jag än vill inse det.

En märklig sak slog mig idag.
Oavsett var jag bor, hur jag mår, vad jag tänker, vad jag vill, vad jag inte vill -hur vilsen jag än känner mig-
IMG_0272… så känner jag mig alltid lika lugn, trygg och framförallt -hemma, på hästryggen.

Idag hjälpte pappa mig att städa ur skötseldelen i stallet, så nu ser det riktigt fint ut därinne. Men den där gjutna plattan som både pappa och bror J lovade mig för några månader sedan lär inte komma till förrän i vår.. Men jag är väldigt glad för min fina fina lösdrift ändå, bättre kan mina ädelstenar inte ha det.

Imorgon kommer J hit och rider Ali, så härligt med ridsällskap!

Puss!

Början till livet som Agronom

Nu kommer ännu en uppdatering, efter flera veckors uppehåll och tystnad från mitt håll.
Varför?
Svaret är drama. Så jävla mycket drama.

Jag tänker inte gå in på detaljer, det orkar jag inte och det vill jag inte, och som skapare av den här bloggen ger jag mig rätten att strunta i att förklara.
Flera händelser ledde i alla fall till att jag i fredags fick assistans av min älskade far och snälla farbror som ryckte ut med hästsläp ner till Skåne och hjälpte både mig och min kära Wadiah hem till hemtrakterna igen.

IMG_2698

Ja, så nu är vi alltså här, på hemmaplan. Och den här gången är vi här för att stanna. Jag och min älskade häst. Det är nämligen så att jag lyckats knipa ett jobb också, som agronom. Ja! Lilla JAG! Lyckades! Jag har fått ett riktigt jobb! Med riktig lön! Och med riktiga, normala arbetsvillkor!

Så nu smids planer här hemma i Ugglebo, planer för framtiden. Jobbet ska jag börja på i början på September, då ska jag visa framfötterna genom att bland annat åka ner på utbildning och möten i Danmark. Det betyder att jag har hela Augusti för mig själv här i de småländska skogarna, och jag har bestämt att göra så mycket som möjligt under min lediga tid. Det ska byggas lösdrift till häst (ar), sadelkammaren ska fixas, foder ska ordnas, hagar ska kollas över och stängslas in, jag ska hitta ett hus jag kan bo i medan jag väntar på att mitt framtida hus blir ledigt (om ett år ungefär), jag ska träffa vänner och ta upp gamla kontakter, jag ska jobba lite grann på mitt gamla jobb för att det är roligt och för att de behöver mig och så ska jag försöka ha lite semester och vila upp mig också. Det är en spännande Augusti jag har framför mig, och mina steg har nog aldrig känts lättare än de gör för tillfället. Hela världen ligger för mig och det känns som att mitt liv äntligen får börja på riktigt. Äntligen!

Att jag återigen har fått komma tillbaka till Småland och blivit smålänning på nytt visste jag skulle kännas otroligt skönt, men känslan som sköljer över mig när jag inser fakta är än mer än jag någonsin kunde tro. Sedan jag flyttade hemifrån på halvtid 2006 har jag drömt och längtat om att få komma tillbaka, och nu är jag här. Nu kan jag börja planera och lägga ner tid på mig själv, gården och hästarna för att få mitt liv precis som jag vill ha det, och som jag har drömt om i så många år. Det är en mäktig känsla, det är det verkligen. Och det är inte många bra saker som jag känner att jag verkligen förtjänar, men just det här, den här starten på det ”riktiga” livet som alla studenter längtar efter, DET FÖRTJÄNAR JAG TA MIG FAN.

Kärlek till er alla, nu kör vi!

Puss